EU har infört en frivillig standard för "europeiska gröna obligationer" – lån vars medel endast får användas till miljömässigt hållbara verksamheter. Standarden kräver extern granskning och öppen rapportering och syftar till att motverka grönmålning. För att EU-regeln ska fungera i Sverige behövs en ny nationell lag med kompletterande bestämmelser om tillsyn och sanktioner.
Riksdagen bör anta lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska gröna obligationer.
Möjliga fördelar: En enhetlig EU-standard gör det lättare och billigare för investirare att bedöma vilka gröna obligationer som håller måttet, minskar risken för grönmålning och kan kanalisera mer kapital till klimatomställningen. Svenska emittenter får samma spelregler som konkurrenter i hela EU.
Möjliga nackdelar: Rapporterings- och granskningskraven ger ökade administrativa kostnader för emittenter och kan upplevas som byråkrati. De strikta taxonomikraven riskerar att bli så snäva att få obligationer kvalificerar sig. Dynamiska hänvisningar till EU-regleringen innebär också att framtida ändringar sker i EU utan ny svensk riksdagsbeslut.
Utfall: utskottet vann (264 för, 35 emot, 0 avstod)
Källa: data.riksdagen.se