Valkompass
Riksdagen ska ta ställning till regeringens förslag till nya mål för det civila försvaret som ska gälla fr.o.m. 2025. Målen är omarbetade efter Sveriges Nato-medlemskap och betonar att säkerställa viktigaste samhällsfunktionerna, skydda civilbefolkningen och bidra till det militära försvaret inom Natos kollektiva försvar. Samtidigt införs en ekonomisk planeringsram som successivt höjer insatserna till cirka 8,5 miljarder kronor per år 2028–2030, med särskild prioritet på elektronisk kommunikation, energi, transporter samt livsmedel och dricksvatten. Alternativa yrkanden om annan inriktning och ledning för det civila försvaret avslås.
Riksdagen bör godkänna de nya målen för det civila försvaret och därmed avslå alternativen om en annan inriktning.
Möjliga fördelar: Tydliga prioriteringar och en långsiktig planeringsram skapar förutsägbarhet och bygger upp verklig förmåga att skydda befolkningen och vitala funktioner vid kris och höjd beredskap, väl samordnat med Nato-medlemskapet.
Möjliga nackdelar: Kostnadsökningen blir stor under en period med redan pressade statsfinanser, och ett smalare fokus på militärt stöd riskerar att träng undan bredare delar av samhällets motståndskraft som klimatanpassning och förebyggande krishantering i fred.
Utfall: utskottet vann (269 för, 37 emot, 0 avstod)
Källa: data.riksdagen.se