Riksdagen bör medge att en svensk väpnad styrka bestående av högst 1 200 personer, sex örlogsfartyg och 24 stridsflygplan ställs till Natos förfogande under 2025 för samlad avskräckning och försvar – huvudsakligen markförband i den multinationella brigaden i Lettland, fartyg i Natos stående marinastyrkor och jaktflyg i luftövervakningen i norra Europa. Förbanden ska även kunna stanna kvar och delta i försvaret om en allierad utsätts för väpnat angrepp.
Möjliga fördelar: Ett konkret svenskt bidrag stärker alliansens trovärdighet och kollektiva försvarsgarantier, vilket också ökar Sveriges egen säkerhet. Närvaro i Baltikum och nordatlanten ger tidig varning, delat ansvar och avskräcker mot aggression i ett allvarligt spänt säkerhetsläge.
Möjliga nackdelar: Svenska förband binds utomlands, vilket kan minska beredskapen i Sverige. Soldater riskerar att hamna i strid utanför landets gränser, åtagandet är långsiktigt, och beslutet sker utan förbehåll om t.ex. kärnvapenverksamhet på svenskt bidrag eller utökad information till riksdagen under pågående verksamhet.
Utfall: utskottet vann (275 för, 20 emot, 2 avstod)
Källa: data.riksdagen.se