EU:s sammanhållningspolitik är unionens största investeringsinstrument för att minska klyftorna mellan regioner, men inför nästa långtidsbudget (2028–2034) hotas den av omfördelning till nya prioriteringar som försvar och gränsöverskridande projekt. Parlamentet vill bevara den regionala modellen, motverka centralisering och garantera att sammanhållningspolitiken får minst samma finansiering i realterms som idag. EU bör stärka sammanhållningspolitiken med oförändrad eller ökad budget, mer makt till lokala och regionala nivåer samt rättsstatsvillkor för alla medel.
Möjliga fördelar: Fortsatt investeringar i regioner med svag tillväxt, glesbygd och områden i nedgång; minskar klyftor mellan och inom medlemsländer; lokal kunskap styr insatserna bättre än centraliserad styrning; rättsstatens principer skyddas genom villkorsmekanismen.
Möjliga nackdelar: Låser stora delar av EU-budgeten till ett ramverk som kan vara mindre flexibelt inför nya kriser och prioriteringar som försvar och konkurrenskraft; risk för ineffektivitet, byråkrati och svårmätt bidragssystem; nettobetalande länder som Sverige får fortsatt låg andel av medlen tillbaka.
Utfall: Antagen (392 för, 125 emot, 55 avstod)
Källa: europarl.europa.eu